Benträning och skrik
Idag har jag tränat benen. Det är kanske det tråkigaste i hela världen. Ungefär som att åka tåg längs exakt samma tomma platta väg jättelänge förutom att man får mjölksyra i benen. Jag träffade min kusin där, som såg väldigt chockad ut över att jag tränade. Själv är hon jätteduktig och tränar 5 dagar i veckan, och har säkert gjort de senaste 5 åren. Jag önskar att jag kunde vara lika duktig som henne.Amaya har varit ovanligt skrikig och grinig och jag har bestämt mig för att bära henne mycket mindre än hon vill. Hon har haft lite svårt att sova de senaste nätterna och jag hoppas hon får bättre sömn i natt och inte vaknar och skriker till flera gånger. Inte minst för min skull.
Min dag har varit väldigt slitsam med en stor del frustration, en stor del skrik och en del benträning.
Hoppas det blir något bra på bioskärmen som uppväger misären.
stackarn! du ska få ett par fina öronproppar av mig i födelsedagspresent.
Var det Elin Amanda du träffade på Friskis o Svettis?
Med hänvisning till din kommentar Teresa så måste jag kommentera: Johan fyller ju år först i mars, hur ska han överleva tills dess? Kan vi inte försöka skramla till ett par lite tidigare?
med tanke på johans små öron är det kanske bäst att satsa på någon typ av ljudisolering. jag tror att öronpropp kan skade det redan hårt åtsatta öronsnäckan!
Jag har ju bara en kusin i Uppsala som jag skulle kalla "hon". Ja, det var Elin. Det är fint att ni tänker på mig. Men som Teresa säger, det är nog bäst med någon annan lösning som inte skadar mina barnöron. Kanske några lager isolering som jag kan knyta hårt runt huvudet.