मोक्ष für alle

Waira har kommit in i en period där hon mestadels praktiserar skriking. Och jag vet inte vad det är för fel. Amaya var också så här ett tag minns jag. Och jag måste säga att det är bland det mest frustrerande som finns. Dessutom får hon ibland till ett så övermänskligt ljud som skär igenom trumhinnorna som rakblad. Amaya hade ett helt ofattbart överljud som verkligen pep sönder allt med sin höga frekvens, men Wairas ljud låter mer som ett brusande flygplan. Som om man drog upp högtalarna på max och tog bort alla element utom diskanten samtidigt som man spelade ett myrkrigsljud rakt in i evigheten.

Efter att ha sett fyra avsnitt av True Blood måste jag säga att jag är mycket besviken. Men som blixt från klar himmel så uppenbarade det sig att Dexter - säsong 3 har startat. Jag känner mig numera glad!

Dagens andra vintertidsrelaterade gnäll går till slutna rörelser och derasa eventuella oförmågor att ta kritik. Jag blir upprörd bara tanken far igenom huvudet. Och människor i dessa rörelser som tror att deras rörelse är bättre än andra rörelser. Eller som inbillar sig vara bättre än någon annan människa överlag och visar det tydligt med sedan länge kopierad retorik som egentligen aldrig ens har fötts i egna tankar, utan bara har repeterats utan egen reflektion. Det kanske inte är någon som förstår exakt vad jag syftar på, men jag är i vilket fall arg. Nu skall jag lugna mig med lite kamomillté.

Under lång tid har jag stört mig på beskrivningen "som person". Vissa kan till exempel säga "jag är glad som person" eller "Jag är sån som person". Vad fan betyder det? Och hur är då andra? "Sån som flygplan"? Eller "glad som roddbåt"? Det här brakade loss och blev helt baloobas under början av 2006 som jag minns det. Det andra jag stör mig på är epitetet "känslomänniska". Vad fan menas med det? Min uppfattning är att personen som förklarar det vill framstå som väldigt djup men därför också skör. Jag tycker att begreppet är heldumt. Vad är då andra människor? Människor utan känslor? Värst av allt skulle kunna vara en kombo av båda och det skulle se ut såhär: "Jag är känslomänniska som person". Skulle någon säga så så skulle jag förmodligen svimma.

Jag ber om ursäkt för gnället. Ha en trevlig vintertid.

Hade ingen aning om detta förrän någon minut sedan.
Alan Balls nya tv-serie. Det är för bra för att vara sant. Tre avsnitt på väg rakt in i min dator och jag är så sjukt spänd av förväntan!

(Och av någon konstig anledning går det inte att skriva kommentarer varken på min eller Teresas blogg längre.)

Med anledning av min kära Teresas kreativa infall att göra paintbilder till sina inlägg så tänkte jag att jag också skulle göra ett. Det är inte lika skojigt utan mest tragiskt. Både till formen och innehållet. Och nog spökar ölen en del och gör mig till en kanonkulegubbe. I ett tag framöver är det slut på öl. När min icke-rökare-period startade så blev det mer öl än jag hade trott. Och den främsta anledningen till att jag slutade röka var att jag skulle slippa ge min familj ett trauma i och med rökrelaterade sjukdomar. Men nu har ölen skapat mig en sån sjukt stor ölmage att jag helt klart står under den farliga riskzonen av manlig bukfetma sedan lång tid tillbaka. I och med mitt ölslut skall jag starta en ny blogg som jag redan jobbar på.

Snart kommer en ny blogg och en ny adress med andra ord!

I våras fick jag en stickling av en physalis av Anna och Peter. Under sommaren har den växt som bara den och nu när det är frost om nätterna får den vara inne. Jag tänkte att det vore fint att ha en massa grönt på fönsterbrädet och physalisen täckte nästan hela fönstret. Efter ett tag störde jag mig på det och tänkte "jävla physalis". Jag bestämde mig för att använda de nyinförskaffade bonsaiverktygen och klippte till den rejält. Jag har aldrig klippt ner en planta förut. Bara tjyvat tomater. Jag har ingen som helst aning om hur man gör eller vad man bör tänka på. Heller har jag aldrig tagit sticklingar. Men nu har jag genom min manliga intuition tagit massvis med sticklingar och satt i vattenglas. Man skulle kunna säga att jag klippte ner hela plantan. Det blir spännande att se om den överlever detta. Gör den inte det så lever förmodligen plantans arv vidare genom en stickling. Jag är mycket nöjd över att slippa binda upp plantan något mer för i år :) Och dessutom stör jag mig på physalisens utseende. Stammen och grenarna ser så fjantiga ut och genom en sådan här dödsnedklippning så borde stammen garanterat veda till sig (om plantan överhuvudtaget överlever!).

Jag har sått en massa citroner och kumquats och väldigt många av dessa håller just nu på att titta upp. Citrusträd är nog mina favoritkrukväxter. Jag har en citron som har växt i nästan ett år som syns på bilden till höger. Nu skall jag satsa på att ha bara citrus i fönstret. Superfina gröna blad och efter något år bildas det söta frukter om man har tur. Dessutom har jag hört att hela lägenheten skall fyllas av en gudomlig doft när plantorna blommar. Som alltså förmodligen kommer att hända om något år. Den som väntar på något gott!

Jag har varit förkyld sedan slutet av augusti. Denna period av förkylning har innefattat tre stycken unika förkylningar som har avlöst varandra, varav den nuvarande är den helt klart värsta av de tre. Igår började jag känna mig mycket bättre och vi var på en relativt lång promenad på kvällen. Jag hade inte huvudet med mig och kunde därför inte förutspå att det skulle bli så förbannat kallt så jag var iklädd endast ett linne och en kofta.

Nu känner jag mig ordentligt sjuk igen och jag har haft svårt att sova inatt pga en igentäppt näsa.

För eventuellas intresse tänkte jag räkna upp vår växande samling av förkylningslindrare:

• Nässpray (För behandling av nästäppa)
• Mint-inhalator (För behandling av nästäppa)
• Mintgel (För behandling av nästäppa)
• Nässköljkanna (För behandling av nästäppa)
  
• Sinova (För upplösning av snor för att förebygga bihåleinflammation)
• Kortisonspray (För att hjälpa näsan att läka ifrån nässpray-relaterad näsmassaker)
• Acetylcystein (För att lösa upp slem i lungorna)
• Treo (För smärtlindring)

Vi har varit sjuka hur länge som helst med feber, hosta, extrem nästäppa, lukt och smakbortfall etc etc. Under några tillfällen har vi dock tagit oss iväg på promenader för att inte bli tokiga. Idag var vi till årstaparken. En väldigt stor park. Kanske Uppsalas största? Här är en bild från en liten del av den. Vi befinner oss på kanske Uppsalas högsta berg och blicker ut över årsta. Amaya orkar inte sitta upprätt så hon får ligga ner i vagnen.

Eftersom det är en ny årstid nu, och jag har tröttnat på det gamla utseendet på bloggen, så tänkte jag ändra det idag. Den ser lite knasig ut just nu, men det kommer att ändras med tiden.

Nu har några chilis fått komma in ifrån balkongen. Det blev 4 st Bolivian Rainbow, en Tabasco, en Habanero och en Scotch Bonnet. De två senare blir nog bonsaiträd snart, men Bolivian Rainbow måste nog växa på sig lite så att stammen blir mer vedartad. Något som är jobbigt är att jag är säker på att plantorna innehåller minst tusen spindlar och jag tycker minst sagt att spindlar är obehagliga. Min förkylning kommer garanterat göra så att det blir svårt att somna in/sova men vetskapen om att det kanske kommer klättra fullt med spindlar på mig gör nog så att det inte blir någon sömn av alls.

Nu är vi inne på vår tredje förkylning. Jag har förstått att det är en klassiker att hela familjen blir sjuk när barnen börjar på dagis, och vi verkar ju inte vara något undantag. Jag skulle nog säga att vi har varit förkylda i snart en månad med ca 1-2 dagars friska dagar mellan. Den här förkylningen är dock den mest exotiska då den är mycket lik kraftfull allergi på vissa sätt. Det kliar något jävulskt i näsan samtidigt som det svider och man är täppt och nyser. Halsen svider och ögonen rinner. Hoppas att detta går över snart så att vi får känna på hur det är att vara friska någon gång innan vi glömmer helt hur det var.

Jag måste dessutom ut på balkongen och ta in en del plantor att göra bonsai av. Och dessutom skörda de sista tomaterna. Enligt SMHI så skall det bli frost natten till tisdag, men det skadar ju inte att ta det säkra före det osäkra.

Min stora längtan efter att odla kinesiska, koreanska, japanska och indiska träd i bonsai-stil har växt sig så stark att jag inte längre kan tygla mina sinnen. Jag har valt att skjuta upp detta intresse ett tag då jag förstått att det är mycket dyrt och tidskrävande. Men nu har jag bestämt mig för att göra det ändå och satsa på billiga verktyg istället för "äkta" bonsaiverktyg. Jag kör så tills jag kanske kommit in i det så mycket så att jag inte klarar av att hålla in en fiskars-tång utan bara måste ha en böjd snirklig japansk järntång. Nu måste jag hitta en fin kruka först. Sen skall jag inhandla frön. Är det något jag skulle behöva så är det en billig bokhylla som jag kan fästa lysrör och lågenergilampor i. Det skulle vara perfekt inför december då jag skall dra igång mina nya chiliplantor. Det här kommer bli så kul :)

---
Eller jag ångrade mig. Jag skall använda mig av mina redan befintliga chiliplantor på balkongen istället. De har ju redan växt ca 8 månader :)